Yellow Brick Road

Att ha stora stickprojekt gjorda i ull i famnen är inte ett problem den här "sommaren". Få är de dagar det har varit soligt och över 20 grader varmt hela dagen. Istället har en dag oftast innehållit alla tänkbara väder. 

Inte heller är det något problem att ha på sig de färdiga plaggen, det är absolut inte för varmt för det. Jag som avskyr vintern och verkligen gillar när det är varmt, tycker att den här sommaren har varit en riktig besvikelse. Nu hoppas jag bara på en solig och varm augusti då jag är ledig, men så väldigt stora är mina förhoppningar inte. 

Det senaste stora, varma projektet jag stickat blev en Yellow Brick Road. Den är stickad i Drops Big Merino på stickor 4 mm och resåren på 3,5 mm. Tack vare stora stickor och dåligt väder blev den klar på drygt en vecka och av bara farten gick det tråkigaste också fort, dvs. att fästa alla trådar och sy i alla knappar. 

Eftersom garnet är superwash vågade jag inte blöta ner hela tröjan med risk för att den skulle töja sig, så jag spände bara upp den och sprayade tvättmedel-vatten-blandning över den med en sprayflaska. Återstår att se om jag i framtiden vågar blöta ner den för hand eller om jag vågar tvätta den i tvättmaskinen. 

Hermione's Everyday Socks

Egentligen behöver jag inte ett par sockor till, jag har redan allt för många som jag inte använder, men att sticka sockor är så enkelt och det är ett bra mellanprojekt att byta med om jag tröttnar på allt annat jag håller på med. Den här gången var garnet (Schachenmayr Regia Drive Color) menat att bli ett par Skew socks, men på sticka 2,5 mm blev den första sockan för stor så då bytte jag mönster till Hermione's Everyday Socks istället. Det mönstret är enkelt och passar bra till självrandande garn. I "stickvärlden" brukar man prata om att man kan lida av "second sock syndrom", dvs. att man inte orkar göra klart den andra sockan för att det inte är roligt sen mera, men i det här fallet led jag av "first sock syndrom", för första sockan tog närmare två månader att göra klart och andra sockan gjorde jag på två dagar.

Kappa

För ungefär fyra månader sedan påbörjade jag en stickning som jag visste att jag inte kommer orka sticka aktivt på tills den är klar. Precis så gick det också. Fyra månader till stickning och sen ännu en månad till att få den blockad och fotad. Orsaken är enkel; slätstickning på stickor 3 mm i 130 cm blir lätt lite enformigt. Men resultatet är jag nöjd med!

Jag har alltså stickat en Kappa av Veera Välimäki, en sjal/poncho som kan bäras lite hur som helst. Min blev lite för kort för att användas virad runt halsen, men jag tycker nästan att den blev lite för lång för att användas som poncho. Det blir liksom lite väl mycket tyg runt halsen. 

Garnet jag använde var Silkbloom Extra Fino från BC Garn, och det garnet är så väldigt mjukt! Jag som har svårt för allt som kliar kan absolut ha den här runt halsen utan problem.

En färgglad leksak

Den här bollen var rolig att virka. Det tog några timmar. Att sy ihop den var mindre roligt. Det tog en vecka. 

Ändå funderar jag på att göra fler, för att pröva på andra färgkombinationer.  

Helt rund blev den inte, utan det står liksom ut lite i mitten av varje liten rundel. Kanske det hade försvunnit om jag hade fyllt den ännu mer, men jag ville ha den ganska mjuk. Fyllningen kommer som vanligt från en dyna, garnet är igen en gång Scachenmayr Catania och virknålen var 2,5 mm. 

Minisockor

Min systerdotter fick en ny docka i förra veckan. En naken sådan. Jag fick snabbt i uppgift att sticka ett par sockor och det var ju ganska enkelt. De är stickade från tån upp och efter att tå-ökningarna var klara gjorde jag spiralmönster (2 räta, 2 aviga och en maskas förskjutning vart fjärde varv) och så avslutade jag med sex varv resår av 2 räta, 2 aviga. Garnet var Novita Nalle och stickorna storlek 3,25 mm. Och jodå, när sockorna var klara fick dockan även låna lite kläder från de andra dockorna så det är inte bara fötterna som är varma.

Bläckfisken

Att virka små söta figurer är ganska roligt faktiskt. Så länge de inte har en massa små delar som ska broderas fast, för det får jag aldrig att bli bra. 

I förra veckan gjorde jag en bläckfisk som hade lagom många smådelar, bara två ögon och en mun. Benen var ganska pilliga att göra, men det kan jag bara skylla på mig själv då jag hade så tunn virknål. Garnet var Schachenmayr Catania och för att säkert få det tätt så inte stoppningen lyser igenom använde jag virknål 2,5 mm. Mönstret tog jag härifrån.